Varje kommun - och fristående skolhuvudman - har ett odelat ansvar för att mer medvetet och aktivt arbeta med att förbättra resultatnivåerna i grundskolan. Även om staten nu genom det särskilda anslaget för personalförstärkning, de s.k. Wärnersonpengarna också bidrar konkret till en bättre resursnivå i skolan, måste lokalt ansvariga skolpolitiker ge skolorna de förutsättningar som krävs för att klara målen som är formulerade i styrdokumenten för skolan.
Skolverket gör varje år en sammanställning av läget i
skolan. Skolverkets lägesbedömning för 2003 visar på en
svagt positiv utveckling i grundskolan med bättre betyg och fler lärare,
men samtidigt med stora skillnader och bristande likvärdighet. De positiva
förändringarna är i vissa fall små och lägesbedömningen
visar att många utmaningar kvarstår.
I lägesrapporten visar skolverket att den negativa trenden i skolans måluppfyllelse
har vänt. Våren 2002 bröts den negativa utvecklingen av antalet
elever som inte får betyget godkänt i alla ämnen. Dock var det
fortfarande 25% av eleverna som inte nådde målen i ett eller flera
ämnen. Bland elever med utländsk bakgrund var denna siffra 40%. (Skolverkets
lägesbedömning s.55) Andelen elever som är behöriga till
gymnasiet ökade också lite under förra läsåret, men
fortfarande saknar runt 10% av eleverna godkänt i något av.
Lärartätheten har ökat marginellt under läsåret 02/03 och uppgick till 7.9 lärare per 100 elever. (År 2001 var den 7,6 och år 1991 var det 9,4 lärare per 100 elever. Mellan år 1991 och 2001 minskade alltså lärartätheten på våra grundskolor med 19 procent!) Skillnaderna mellan kom-muner var stor; 10 lärare per 100 elever i de bästa och 7,0 i de kommuner med lägst lärartäthet. I de fristående grundskolorna var lärartätheten något lägre än i de kommunala (s. 51). Antalet specialpedagoger har ökat i de flesta kommuner. Personal inom elevhälsan har också ökat. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat från 95% år 1990 till 82% år 2002, och variationen mellan olika kommuner är stor. Kostnaderna för skolan har ökat och kostnader per elev ligger idag högre än den gjorde 1991. De ökade kostnaderna sägs bero på ökade löne- och lokalkostnader.
Sveriges skola står sig fortfarande bra i internationella jämförelser, enligt skolverket, vi har också en mer likvärdig och jämngod skola än många andra länder. Men ur ett nationellt pers-pektiv finns oacceptabla skillnader mellan olika elevgrupper. Tillgången till utbildning i det offentliga skolväsendet ska enligt skollagen vara lika oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen ska dessutom inom varje skolform vara likvärdig oavsett var den anordnas i landet. Med avseende på detta är skillnaderna mellan kommuner och inom kommuner i tillgång på utbildning, resultat och kvalitet är för stora!
SAMBA tycker inte att det är acceptabelt att en så stor del som 10 % av eleverna inte får gymnasiekompetens efter genomförd grundskola och att 25% av eleverna inte har godkänt i ett eller flera ämnen! Man kan också fråga sig i vilken annan verksamhet en så stor avvikelse från målen skulle godtas. Barnverket och andra arbetar hårt med att få kommunerna att följa styrdokumenten. På www.barnverket.nu kan man läsa mer om dessa ansträngningar.
Skolverkets lägesbedömning 2003 kan läsas på Skolverkets
hemsida:
http://www.skolverket.se/pdf/Bilden2003.pdf
eller beställas från Skolverket.
Tidigare års lägesbedömningar går också att hitta
på Skolverkets hemsida.