artikel publicerad i Göteborgsposten 6 juli 2009

Stoppa barnförstöringen

Reines (fingerat namn) kriminalitet har kostat samhället nästan 40 miljoner kronor (se faktaruta). Om vi istället hade satsat på förebyggande åtgärder kanske notan skulle ha slutat på ett par miljoner. Dessutom, och än viktigare, skulle det mänskliga lidandet för Reine, hans familj och omgivningen blivit mycket mindre.

Vi i ”Kraftsamling för barnen” tycker det är dags att värdera och prioritera våra barn på allvar. Därför har vi som står bakom den här artikeln formulerat tre åtgärder som kan ge ett barnvänligare Sverige.

Exemplet Reine är taget ur verkligheten men är inte unikt. Det finns nästan två miljoner barn och ungdomar i Sverige. Minst 250 000 av dem lever i utsatthet. Varje år halkar ytterligare 12 000 utanför. Det är fler än 30 barn om dagen.

Ändå pratar politiker och andra beslutsfattare inte om någon kris. Medan tidningarna är fyllda av analyser och nyhetsartiklar om bankkrisen och krisen inom industrin skrivs det mycket sällan om vårt samhälles största kris: barnkrisen.

I första hand är det vårt ansvar som föräldrar och anhöriga att ge våra barn en bra uppväxt. Men, som det afrikanska ordspråket lyder: ”It takes a village to raise a child”.

Den enkla idén med Kraftsamling för barnen fungerar ungefär som skötseln av ett hus: genom förebyggande åtgärder försöker man förhindra att skador uppstår. Om det trots allt blir problem är det viktigt att handla i tid, innan problemen sprider sig och förvärras.

På så sätt kan man hejda kriminalitet och rasism bland unga människor på ett tidigt stadium. Därmed bidrar vår modell inte bara till att hjälpa enskilda individer utan också till att stärka integrationen och sammanhållningen i samhället.

Det finns inga garantier för att två miljoner kronor i förebyggande insatser skulle ha räddat Reine. Men snabba och kraftfulla åtgärder kan ha avgörande betydelse i en människas liv. Förbluffande många barn som växt upp under svåra förhållanden klarar sig bra som vuxna. Dagens forskning visar att så många som en tredjedel av dem som växer upp med försummelse, missbruk och våld tar sig loss från barndomens problem och skapar sig en väl fungerande tillvaro senare i livet.

Psykologerna forskar numera kring något som de kallar "okuvlighet"; vår förmåga att suga åt oss minsta lilla omtanke och förvandla det till hopp.

När föräldrarna inte är fysiskt eller känslomässigt närvarande väljer barnen ofta en annan vuxen att anförtro sig till. Det kan vara en släkting, tränare, kompisens mamma eller en lärare.

Kraftsamling för barnen vill visa politiker och andra makthavare vilken kraft det trots allt finns i samhället och hur den kraften bäst kan användas för att förhindra att unga far illa och i värsta fall går under. Målsättningen är att göra prioritering av barnen till en huvudfråga i valrörelsen 2010.

Kraftsamlingen består idag av ett 40-tal etablerade organisationer, men det finns plats för många fler; organisationer, näringslivsföreträdare och politiker.

Att föra fram de här frågorna är ytterst en fråga om Sverige som ett anständigt land att leva i. Ett land som tar vara på de goda kreativa krafterna hos barn och ungdomar. Det ger också tillväxt och konkurrenskraft som nation. Vi har definitivt inte råd att tappa begåvningar på grund av bristande stöd under uppväxten. Vad ska man då göra?

Kraftsamling för barnen har tre krav på åtgärder som kan bli effektiva verktyg för att ge barnen i Sverige en bättre framtid:

1.Välfärdsindex för barn. 2. Barnkonsekvensanalys. 3. Bra skola.

1. Välfärdsindex: Ett allmänt accepterat mått för bland annat barns hälsa, ekonomiska status och skolresultat borde vara lika självklart som mätningen av vuxnas sjuktal och arbetslöshet. Skulle barnens hälsa vara mindre viktig? Att mäta är en grund för förändring och måtten kommer att driva fram förbättringar. Med ett fungerande välfärdsindex kommer alla kommuner att vilja visa upp goda exempel och resultat.

2. Barnkonsekvensanalyser: Ett viktigt verktyg i en medveten långsiktig välfärdspolitik där varje politiskt beslut analyseras utifrån ett barnperspektiv. Resurserna ska systematiskt styras mot förebyggande arbete som föräldrastöd, ökat inflytande och goda mötesplatser för barn och ungdomar.

3. Bra skola: En skola som formas, leds och ges resurser så att den gynnar barn från alla samhällsklasser och bakgrunder. Eftersom skolan speglar samhället måste också den etniska och kulturella mångfalden ha sin naturliga plats där.

Skolan ska bestå av trygga vuxna som i sin yrkesroll och i sitt pedagogiska arbetssätt bidrar till att alla elever kan nå skolans mål. Lösningen är inte enbart kunskapskontroll och betyg utan det gäller att på ett kärleksfullt sätt tillvarata varje barns förmåga att utvecklas och söka kunskap.

Undertecknarna av den här debattartikeln anser att det här är mycket viktiga frågor. Det görs redan väldigt mycket bra av många men det räcker inte till. Villkoren för de mest utsatta förbättras inte. Och det beror inte enbart på bristande resurser. Det behövs en målmedveten styrning. Den är möjlig att åstadkomma därför att en majoritet av Sveriges befolkning tydligt uttrycker att de vill något annat än att fortsätta den barnförstöring vi för närvarande håller på med.

Sverige har många gånger visat på en stark förmåga att kraftsamla och åstadkomma förändringar som vi gemensamt ansett vara angelägna. Vi kan bara nämna förbudet mot barnaga, att vi lyckats minska dödligheten bland nyfödda till en extremt låg nivå, att det finns en utbredd kunskap om dyslexin som gör att barn kan få tidig hjälp. Exemplen är många.

Vi uppmanar till kraftsamling för att minska utsattheten för barnen. Det är helt enkelt ovärdigt ett land som Sverige att ha hundratusentals barn i utanförskap.

Hasse Alfredsson, artist, författare och regissör

Anders Carlberg, vd Fryshuset

Jan Carlzon, ordf. Stiftelsen Mentor

Alexandra Charles, ordf. 1,6-miljonerklubben

Kjerstin Dellert, teaterchef

Stefan Einhorn, professor och författare

Thomas Franzen, ordf. Arbetsförmedlingen

Ingvar Jensen, v .ordf Allba Invest

Barbro Babben Larsson, artist

Mats Lindkvist, verksamhetsansvarig SAMBA och Kraftsamling för barnen

Claes Roxbergh, f d Riksdagsman, Anställd i Skanska

Lars Rådh, ordf. SAMBA-samarbete för barnen,

Nikolaj Sörensen, vd Pfizer

Blossom Tainton, Health & Fitnesscoach

Fakta:

SAMBA-samarbete för barnen, www.samba.nu, leder och ansvarar för kampanjen Kraftsamling för barnen.

De faktiska kostnaderna för Reines tunga brottskarriär:

Åklagarkostnader, rättegångskostnader, poliskostnader, rymningar, häkte, fängelse 17 år, advokatkostnader, skadestånd, bortfall av arbete under 18 år m.m. Summa: ca 40 miljoner kronor

Kostnader för förebyggande stöd (som aldrig blev av):

Undervisning i mindre grupp, egen speciallärare två gånger i veckan under låg- och mellanstadiet, föräldrautbildning, uppföljningar och möten med läkare eller psykolog och familjehemsplacering under två års tid. Summa: ca 2 miljoner kronor

De sammantagna kostnaderna för en ungdomskulls livslånga utanförskap

Nilsson och Wadeskog har beräknat kostnaderna för en ungdomskull på 12.000 personer som inte kommer in i ett normalt vuxenliv, under sin livstid, till 210 miljarder kronor kronor fördelat på samhälls- och välfärdskostnader 137 miljarder och produktionsförluster på 73 miljarder kronor.

Satsningar på förebyggande insatser är mycket lönsamma

Många beräkningar har gjorts under senare år av Socialstyrelsen, enskilda forskare och nationalekonomer som Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Alla visar att samhället tjänar mycket på förebyggande insatser – siffror på mer än tre gånger insatsen är vanliga.

Bland 42 barnorganisationer i ”Kraftsamling för barnen” finns bl a:

Farsor och morsor på stan, Friends, Fryshuset, Klassmorfar, Riksnätverket Nattvandrarna, Föräldraföreningen mot narkotika, Hem och skola, KFUK-KFUM scoutförbund, RBU Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, SAMBA - samarbete för barnen, Stockholms Stadsmission, Studiefrämjandet, Sveriges Elevråd Svea, Ungdomens Nykterhetsförbund, Unga Muslimer.

En majoritet av Sveriges befolkning vill satsa på barnen.

Flera undersökningar visar att 60 – 70% av Sveriges befolkning vill satsa mer på barnen relativt andra politikområden.

hem